Så kan det gå

Har nu snart varit en vecka på mitt nya jobb

I min tidigare anställning skulle jag i sommar ha firat 30 år. Detta var innan de moderata politikerna i Stockholms läns landsting (SLL), och SL:s styrelse beslutat att låta 15 procent av arbetsstyrkan på ett eller annat sätt lämna företaget. Jag blev uppsagd den 30 april, på grund av arbetsbrist, som formuleringen löd. Femtio kolleger drabbades av samma sak. Ytterligare femtio gick i förtida pension och femtio sa upp sig och gick till nya anställningar.

Detta händer 2011, jag är 59 år och har sex år kvar till pension. Utsikterna till ett nytt jobb är minimala. Vem vill anställa en 59-årig man utan högskoleutbildning? Hur många 50+ går inte arbetslösa i förhoppningen om att hitta något nytt? Men jag hade tur, en sjujäkla tur! Tur som en tokig. Men aldrig så tokig att jag håller med dem som säger att den utdragna processen på SL var bra. Den var fruktansvärd för alla oss som drabbades av osäkerheten om framtiden, känslan av att erfarenheten inte betydde något, att kompetensen ifrågasattes och att man inte var värd något.

Jag hade inte tur. Mitt nya jobb hittade mig just tack vare min erfarenhet, min kompetens och att en gammal kollega såg mitt fortsatta värde i yrkeslivet.

2 kommentarer

  1. Ja, det sög – hela processen och det som kom ut av den. Men jag är så glad för din skull! För det lyckliga ”slutet” i det här eländet.

  2. Janne, jag säger som Stenmark: ”Tur? Det är konstigt. Ju mer jag tränar, desto mer tur har jag…”.

Lämna ett svar till Mats Avbryt svar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.